Äventyr på Österlen

png telefon0417-10252

Fyledalen

Fyledalen är ett par hundra meter bred, på sina ställen betydligt mer, ca 50 meter djup och sträcker sig som en båge från sydost om Sjöbo mot Tomelilla och vidare åt söder till Allevad vid väg 19.

Det finns flera mäktiga sidodalar åt öster bl.a. vid Ramsåsa och Benestad.

Namnet Fyledalen kommer kanske från det gamla ordet "fyle" som betyder mosse eller fuktig äng. Fuktigt är det fortfarande på många ställen i dalen där det inte dikats.. En del menar att namnet kommer från det danska ordet "fugle" ( fågel ) och fåglar finns det gott om här... så Du får själv välja vilket som passar Dig...

Bergarterna från de geologiska perioderna Krita-Jura-Trias är mellan 65-230 miljoner år gamla. De kommer i dagen och kan studeras särskilt bra i Fyledalen. Här går gränsen mellan den s.k. fennoskandiska urbergsskölden och övriga Europa. För mycket länge sedan har det förekommit ett flertal jordbävningar och förkastningar i urberget här. Kontinenterna har dragits isär och senare förskjutit och pressat ihop landskapet.

 

wfyle eriksdal jurassic

Under perioder med varmare klimat växte här frodig vegetation som lagrats som kol i den vita kvarts sanden vid Eriksdal. Senare har oroligheter i jordskorpan pressat ihop och veckat markytan så att såväl sandlager, som kol och lerskikt nu står lodrät upp i Fyleverkens sandtäkt....

Den vita kvarts sanden användes vid glas tillverkning och av kvartsmjölet framställde man även isolermaterial och t.o.m. naturläkemedel. Fyleverken lades ner 2010 och området återerövras nu efterhand av den vilda naturen.

Vid Banvaktens kiosk där dressinspåret kommer in i dalen från öster finns en bergbrant med ovanliga mineraler. Man tror att denna kraftigt genomvittrade gnejsklack som kallas Horsingabacken har lossnat från urberget p.g.a. rörelser i jordskorpan, förmodligen har detta hänt när inlandsisen drog sig tillbaka för 13000 år sedan.. Mineralerna bl.a. grön kopparkarbonat i backen tyder på att området var ett kustnära ökenlandskap för ca 300milj. år sedan. 

Människan har funnits här länge, stenåldersboplatser har hittats uppe på sluttningarna då Fyleåns vattenstånd förr har varit avsevärt högre. I praktiken kan man säga att Fyleån en gång varit en av flera fjordar på Österlen och varit en viktig vattenväg in genom landskapet. Man gjorde ofta sina bosättningar en bra bit in från kusten bl.a. för att lättare skydda sig från diverse plundrare som kom via havet. Långt senare när vatten nivån sjunkit utgjordes dalbotten av fuktängar som översvämmades under stora delar av året. Här slog man med sen sommarslåtter det viktiga vinterfodret till sina djur.

 

whi tunnel 01

Även ängavattning har förekommit i Fyledalen, ända fram till 30-talet arbetade en s.k. ängavattnare på Högestads marker. Han ledde med hjälp av små kanaler ut vatten från ån över slåttermarkerna för att ge näring och fukta åt gräset. När man byggde den stora järnvägsbron över Fyleån 1892-93 så bevarade man kanalen avsedd att ängavattna markerna söder om spåret. För att få tillräcklig fallhöjd fick man bygga en särskild tunnel av stora stenblock under den 8m höga banvallen. Ängavattnaren kunde sen reglera flödet i kanalen genom att öppna och stänga en liten sluss.

 

wdj kor pinkfloyd

 Fyledales fuktiga botten betas ännu till stor del, endast i söder finns en del åkermark. Stora delar av det Skånska landskapet har en gång varit täckt av s.k. ädellövskog. ek, ask, alm, lönn, avenbok och vanlig bok. Numera är det mesta dikat och uppodlat, men på platser som varit alltför branta, fuktiga eller steniga finns det fortfarande kvar den ålderdomliga biotopen (naturtypen). På sluttningarna i Fyledalen växer fortfarande en hel del bokskog och en del gamla ekar. Längs ån finns det klibbal som trivs med att stå med rötterna i vattenkanten.

Tillsammans bildar detta ett omväxlande naturligt landskap som gynnar både växter och djur. Längs med hela dalen sipprar det vatten ur källsprång som letar sig ner till Fyleån. Detta plus att det inte finns några sjöar i vattensystemet gör att vattnet är förhållandevis kallt och bidrar till att laxöringen trivs här.

Hela Fyledalen har en väldigt rik flora och fauna och stora delar av dalgången blev naturreservat 2015. Benestads backar och Skogshejdan har redan sedan ett antal år varit naturreservat.

Djurlivet i Fyledalen är rikt tack vare ett mycket varierande landskap med många typer av växtlighet.

 

wdj radj kid 01

Rådjuren stöter man ofta på när de betar på fälten i skogskanten med sina kid.

 

hdj dovhjort x4  Dovhjorten som är lite större, har det på senare år blivit väldigt många av både i och runt Fyledalen.Man kan man se stora flockar på 40-50 djur både i skogen och ute på fälten. Oftast är de 15-20 individer. Färgerna kan skifta från nästan vita till flera nyanser av brunt till riktigt mörkbruna individer.

 

wdj dov tjurar 01

Tjurarna har skovelhorn.

 

wdj kronhjort j 01 Kronhjorten som är näst störst av de fyra hjortdjuren är Skånes landskapsdjur och betydligt större än dovhjorten ser man också ibland, men oftast i gryning eller skymning eftersom de håller sig gömda under dagarna inne i skogarna. På höstnätterna kan man höra deras bröl på flera kilometers avstånd.


wdj septemberfight j

Ibland uppstår det fighter...

 

Enstaka älgar finns också i Fyledalen dalen men visar sig mycket sällan.

Varje dygn är det många djur som korsar dalgången och järnvägsspåret mellan de skogsbeklädda och skyddande sluttningarna.

 

wdj vildsvin buske

Vildsvinen rör sig flockvis, mestadels nattetid, oftast springer de i en lång rad efter varann, blandat stora och små, och det går snabbt.. Vi brukar säga kommer det en gris, så kommer det säkert ett helt gäng till...
Vildsvin är väldigt skygga djur och är därför mest aktiva på dygnets mörka timmar. Man ser ofta spår efter deras framfart där de bökat i marken på jakt efter mat. Under några nattetimmar kan en flock vildsvin fullständigt vända upp och ner på något hundratal kvm. mark. Om man rör sig tyst och varsamt i skogen kan man ibland få höra deras gruffande ljud från något tätt buskage där de ligger och slappar under dagen. Men gå inte nära, håll rejält avstånd, har suggan ungar så är hon mycket aggressiv och farlig.

 

wdj gravling 01

Grävling och mård träffar man också oftast på i skymningen när de ger sig ut på matjakt. Min morfar brukade säga att om man skulle ut i skogen där det fanns grävling så skulle man stoppa några kex i stövlarna. Det sades att om grävlingen biter dig i benet så släpper den inte taget förrän det krasar...(!) Vågar Du chansa..?

 

Förr i tiden var markerna uppdelade i många småbitar sk. skiften, mellan flera mindre gårdar. Skiftena avgränsades med stengärden, omsorgsfullt upplagda av tusen och åter tusentals stenar i långa rader. Stengärdena ligger kvar i skogarna och fungerar idag som utmärkta bostäder för många smådjur. Om Du sätter Dig ner i närheten av ett stengärde en solig dag så är chansen stor att Du får se något djur, kanske en vessla som nyfiket tittar fram för att kolla vad Du är för en..

Ödlor och ormar bor också gärna i stengärden  och gillar att exponera sig i solen, men försvinner blixtsnabbt när Din skugga rör sig över marken.

 

hdj sandodlla 01

Vid Banvaktens kiosk startade min dotter Josefin och jag för flera år sedan ett eget litet projekt med sandödlor. Det har blivit mycket lyckat tycker vi själva och här bor nu en liten koloni på 10-12 individer som villigt låter sig studeras om du rör dig varsamt. Fråga oss i kiosken!

 

wdj sand 06 mat Sandödlan är en glupsk liten rackare. Den tar både små flugor och större byten som här en vårtbitare som är nästan lika stor som den själv.

 

wdj sand 03 hane bakfot

Bland stockar och stenar, där de tycker mycket om att hålla till, kan hanen vara aningen lättare att upptäcka då de två sidorna av hans kropp har en fantastisk och lite limegrön aktig färg.

 

wdj sand 08 skinnbyte

Honan är mer åt det ljusbruna hållet men de båda har mörkbruna partier på ryggen med små vita prickar. Ofta sitter de stilla och badar i solskenet och ibland upptäcker man dem inte förrän de börjar röra på sig. Liksom ormar ömsar sandödlan skinn efterhand som den växer.

 

wdj snok 01

Vi har även några snokar som bor här men de är lite blygare.. Snokarna har en glänsande svart färg och ett gult mindre parti runt dess huvud. Både ödlor och snokar kan röra sig mycket snabbt om de blir skrämda.

 

wdj ravunge 01

Under 90- talet drabbades rävstammen av skabb och en stor del försvann. Idag kan man åter få se en och annan Mickel räv smyga omkring på jakt efter en smaskig middag, det kan vara t.ex. en hare, kanin, fasan eller smågnagare av diverse slag. Hittar han inget på sin väg så kan det hända att han gör ett besök i något hönshus där dörren inte är stängd! Rävar är både listiga och nyfikna. 


Kring Fyledalen finns det en del riktigt gamla betesmarker som än idag ser ut som de alltid gjort. Detta tack vare att bönderna skött dem på samma sätt som förr, dvs. bara låtit dem betas av kor för att hindra dem att växa igen. I beteshagarna finns det partier med buskage, t.ex slån som är mycket stickigt och fungerar perfekt som skydd för många småfåglar. Här finns också al kärr med riktigt sumpig, vattensjuk mark där flera fuktälskande växter trivs. En del av småsjöarna här är gamla spår efter torvbrytning. Dessa vattensamlingar är inte så djupa och därför trivs flera grodarter här. Lökgroda, klockgroda och långbensgroda.

 

wdj klockgroda 02 Klockgrodan syns knappt när den ligger stilla i vattenbrynet. Men när den kommer upp på land och den känner sig hotad spänner den upp sig sräcker ut fram och bakben och visar sin skarpt orangefläckiga undersida för att skrämma bort fienden.

 

wdj lovgroda 03 camo

 Den ilsket gröna lilla lövgrodan som håller sina fantastiska konserter på vårkvällar och nätter är en fantastisk klättrare. Du kan träffa på den såväl vid dammkanten som i lövverket i buskar och träd. Lövgrodan är det mest högljuda djuret i Sverige i förhållande till sin storlek och kan höras på över en kilometers avstånd.

 

 

Fyleån som du åker bredvid när du cyklar dressin är en av landets bästa reproduktionslokaler för havsöring. Ett ihärdigt fiskevårds arbete har resulterat i att stora öringar går upp från havet via Nybroån, ända upp i småbäckarna för att leka. I ån finns det även ål, gädda och stensimpa.

Under 2013 restaurerades Fyleån och återfick sin ursprungliga vackra slingriga sträckning genom dalen. Du som cyklade dressin här då kunde se det fantastiska arbetet på nära håll. Från Fylans Gård och åt nordväst har ån sen nån gång på mitten av 1800 talet bestått av ett ganska intetsägande rakt dike. Det var när man dikade i dalgången som tidigare varit väldigt fuktig som man fyllde igen den gamla slingriga åfåran som gick kors i tvärs över dalen och istället grävde den raka kanalen. Detta utfördes i omgångar och gjordes för att kunna bruka jorden och så småningom kunna anlägga järnvägen 1891-93.

Du kan med bild och text följa arbetet med Fyleån på annan plats på vår sida. Se under menyn Djur och natur/Fyleåns restaurering.

Fåglarna i Fyledalen lockar många ornitologer. Området är ett mycket välkänt och omtyckt besöksmål av naturintresserade från både när och fjärran, t.ex. Danmark, Tyskland och Nederländerna. Under lång tid har Fyledalen varit en av de bästa lokalerna i norra Europa för vinterstudier av rovfågel. Här kan skådas såväl havs som kungsörn. Unga havsörnar kommer ner från kusterna i norr för att lättare hitta byte här i det ofta snöfria Skåne. Kungsörnen kommer hit från de svenska fjällen under vintern, men några har stannat kvar och i ett antal år häckat här i Dalen.

Vanliga rovfåglar i Fyledalen är annars ormvråk, fjällvråk och tornfalk, men allra vanligast är gladan som även är Tomelillas symbol... Gladan svävar ständigt över dalen och kan komma ganska nära Dig när Du cyklar dressin eller är ute och vandrar.

 

 

På fuktiga platser i dalsänkan visar sig också allt oftare storken på jakt efter grodor och annat storkgott.

 

wdj hager 01

Ibland slår den följe med hägern som som man ser betydligt oftare. Även svart stork hälsar på oss vid Banvaktens kiosk nån gång då och då. Och nån timme senare brukar alla ornitologer komma!

Vid Fyleåns kant kan man om man är mycket observant se den fantastiskt vackra kungsfiskaren som inväntar sitt byte sittande på en gren ovan vattnet. Plötsligt får den syn på något och dyker, och kommer upp igen med en liten fisk.

Bland stenarna i de mera forsande vattenpartierna norr om järnvägsbron i Silverbäcken håller strömstaren till, den spanar in sitt byte sittande på en sten innan den kastar sig i vattnet och fångar sin middag

 

wdj mindrehack

I skogspartiet strax öster om bron, längs spåret, ser och hör man ofta spillkråka, större och mindre hackspett och gröngöling. De hörs på långt håll när de hackar i de döda trädstammarna i sitt sökande efter larver mm. Almsjukan gick hårt fram här vid millenieskiftet och det står fortfarande "almskelett" kvar i skogen.

Växterna. Fyledalen är välkänd för sin artrikedom. Ger Du dig ut på en vandring med floran i Din hand så finns det mycket att upptäcka.

 

wvax smorboll

Redan från dressinen kan Du på nära håll beskåda Smörboll (Trollius europaeus), juni-juli

 

wvax kabeleka

och Kabbeleka (Caltha palustris), april-juli,  som  växer i de vattenfyllda dikena längs järnvägsspåret vid km 61,5-62 och 64-66,5.

 

wvax ramslok 01

Ramslök (Allium ursinum), april,maj, juni, som sprider en tydlig lökdoft i omgivningarna frodas i mängder på fuktiga ängar strax intill spåret särskilt vid km 64. Du får lov att försiktigt plocka några med dig hem till salladen för eget bruk, utan att skada lökarna. Dock är det inte tillåtet att plocka i komersiellt syfte, som t.ex. till restauranger. Bladverket kryper upp redan i mars. De här växterna trivs i närhet till vatten och fuktig mark.

 

wvax backsippa

Längs dressinspåret passerar du även ett parti med torrare sandmark där det växer Backsippor (Pulsatilla vulgaris), april-juni, mitt på spåret vid km 61,5. Backsippan är liksom Orkidéerna och ett antal andra växter fridlysta, alltså, titta njut och fotografera men inte plocka. Orkidéer i mängder kan Du njuta av i Ramsåsadalen mellan km 63,3-63,7.

I ytterligare andra jordtyper vid km 65,8 frodas Gullviva (Primula veris) i maj-juni.

 

wvax vitskrap 01

Om Du promenerar tvärs över dalgången från Banvaktens kiosk till svängen efter Fylans Gård kan du se det ovanliga Vitskråpet (Petasites) som till skillnad från Pestskråp (Petasites hybridus)har vita blommor. Knopparna kryper upp ur jorden redan innan snön försvunnit i febr-mars

 

*Mera fakta om Fyledalen finner Du i broschyrer som hämtas på på Turistbyrån eller i Banvaktens kiosk.